Bebisar

Ja, måndagkvällar då är man bänkad vid tvn
Jag sa till Robert idag att det hade varit så häftigt att få stå jämte sig själv under förlossningen, få uppleva den från golvet och inte bara minnas allt som en dimma som jag gör..sista timmarna är bara borta från min förlossning, minns knappt nånting
Och blir det en nästa gång så hoppas jag att det kommer igång av sig själv, för känner mig snuvad på att få känna när allt startar på ett naturligt sätt och inte bli igångsatt och dom fruktansvärda värkarna bara smäller till på en gång..men det är sånt man får veta när den dagen kommer
Jag blir iaf inte rädd av att se förlossningarna för att skaffa en till

Har funderat lite idag, hinner ju med det ganska ofta när jag är hemma om dagarna
Den här helgen är det 1 år sen nån av mina föräldrar va här uppe. Det är inte roligt. Jag får ofta höra att det va så länge sen dom träffade oss och så länge sen vi va ner sist. Ja, det va längesen sist, men vi har inte råd att fara hur ofta som helst med tanke på vad vi har lagt ut på vår renovering som inte ens är klar ännu för vi har annat att lägga pengar på än bara renoveringen.
Det är lika långt för oss att åka ner som det är för dom att åka upp och vi har dessutom en liten som itne tycker det är roligt att sitta stilla i bilstolen hela vägen ner.
Näe, blir så besviken när jag ska få skuldkänslor hela tiden för inte vi åker ner och för att vi inte hinner va lika mycket hos alla när vi kommer ner.

Så jag skiter i klassfesten nästa helg, jag orkar helt enkelt inte. Jag längtar hem jätte mycket, men jag känner aldrig någon glädje när vi åker ner. Det känns ändå bara som jag gör nån besviken hela tiden och jag får en massa skuldkänslor. Så vi stannar hemma nästa helg och sen satsar vi på att åka ner i början på april till kalaset istället

Näe, ska gå och lägga mig nu