2 februari 2012

Lugnt

Lilla Moa och jag är själva hemma just nu, pappa och storebror åkte in till stan för lite ärenden. Apoteket skulle besökas för jag behöver salva till mina onda tuttar och nässpray till min täppta näsa, för såklart vaknade jag genomförkyld samma dag som lillfisan föddes och det sitter i fortfarande.

Jag har precis ordnat om lite i Roberts och min byrå där vi har våra underkläder och handdukar så nu har Moa fått en låda i byrån till sina kläder så dom slipper ligga i en plastback mera. Och jag har slängt alla mina gamla bhar och massor av trosor så min låda vart genast mycket finare, ska köpa nytt sen när jag har slutat amma och dom har bestämt vilken storlek dom tänker satsa på... för min del så får dom gärna bli små igen

Ja, annars tar vi bara dagarna som dom kommer och försöker förstå att vi är tvåbarnsförldrar och försöker få Victor att förstå att lillasyster är ömtålig och det inte går att göra hur man vill med henne. Men för det mesta går det bra, han är så stolt över henne och pussar och kramar henne eller bara klappar på henne. Nätterna går peppar peppar jätte bra, han sover vidare fast lillasyster skriker och är hungrig ett par gånger. Vi har inte fått några tider på maten och hon äter lite och ofta, men det kommer det med när vi båda kommer in bättre i amningen.

Som det är nu har vi fått en kopia av Victor vad det gäller äta och sova, vi får va glada om vi får se hennes stora blå ett par minuter om dan för oftast är dom stängda och hon sover gott natt som dag. Bara hoppas på att det håller i sig, det är inte säkert

Blir dålig uppdatering, men ammar jag inte, så vilar jag eller leker med Victor. Och förkylning och rejäla eftervärkar gör att man inte är på topp, men snart ska nog jag också va pigg igen

Och så va det inte bara lycka när Moa föddes, fick även vet att min farmor är dålig och ligger på lasarett så mår dåligt för att jag inte kan åka ner och hälsa på henne, men vi kan inte sätta oss med en nyfödd och åka 30 mil även om jag inte vill nått hellre än att göra det. Farmor är en person som betyder så otroligt mycket för mig, det är en person som alltid har funnits vid min sida när jag har behövt henne och det gör så ont i mig att inte kunna träffa henne och farfar så ofta som jag vill göra.
Så tårarna är just nu aldrig långt borta och både farmor och farfar är i mina tankar hela tiden

1 kommentar:

  1. Kan man ha sån tur.. :)
    Ja det var verkligen inte roligt att far-mor inte mår bra, har inte kännt mig alls på topp sen jag fick reda på det för har sån ångest att jag inte hör av mig och åker och hälsar på de oftare även att jag bor så nära. Och nu idag när jag är ledig och kunde ha åkt och hälsat på henne så kommer denna jäkla snö så då vågar jag inte köra ända dit. Kram

    SvaraRadera

Lämna gärna ett litet avtryck innan du går