Bebisar vet

Moa kontrollerar mig verkligen så jag inte hittar på och gör nått medan hon ligger och sover när vi är ensamma hemma. Jag sitter här i soffan med en sovande Moa jämte mig och känner mig lite småstressad för har massor som jag skulle vilja hinna göra medan lilleman är på dagis. Jag har iaf hunnit hänga upp en maskin tvätt och dammsugat av sovrummet, men skulle vilja hinna med att plocka upp leksakerna här nere och gärna dammsuga av lite nogrant också.
Det blir lite dammigare och skräpigare än vanligt nu när vår övervåningen just nu ser ut som sju svåra år... Ska pipa upp och ta några bilder så ni får se vilket kaos vi lever i...

Från trappan

Här ska det bli ett rum till Victor

Öppet ända upp till nocken

(lägger upp flera bilder i vår husrenoveringsblogg framöver)

Vi är nog två människor som verkligen har testat vad ett förhållande håller för, först ett distanförhållande under ca 9 månaders tid på 30 mil mellan oss, en flytt till större lägenhet, sjukdom som kommer hänga med hela livet och som gör att man ständigt lever i en oro, köp och flytt till hus, en omfattande renovering av sovrummet (här pratar vi riva väggar och tak ända ut till yttervägg och upp till nocken) blev gravida med Victor, Victor kom, hela sommaren gick åt till att göra en riktigt omfattande renovering av kök och vardagsrum (fy, fan vilket liv vi levde då) det va mer att göra än vi hade tänkt oss från början, sen vart vi gravida med Moa och den graviditeten va inte en dans på rosor och så nu vår tredje omfattande renovering.. Så vi har gått igenom rätt så mycket under vår 7,5 år tillsammans, men jag skulle inte vilja leva utan nån av mina tre stora hjärtan. Dom är mitt liv och jag hoppas vi får många fina och underbara år tillsammans 

Ja, men nu så ska jag försöka göra ett ryck så jag slipper hålla på och grejja med en massa när Victor kommer hem